Mitt liv som Sara

Lördag
Igår var det utgång. Med Dagge och Anton. Jag bestämde mej att jag skulle hänga på och bli deras svans sådär tio över sju och tåget gick tio i åtta. Reslutat? Bråttom. Och inte så noga med sminkingen. Och samma klänning som alltid. I alla fall; jag är rätt trött nu så det får bli en snabbgenomgång:
Först gick vi till Bongo för att ställa oss i världens längsta kö till baren. Fy va varmt det var! Och trångt och kvavt; trodde nästan att jag skulle kvävas... Tillslut fick vi vad vi skulle ha och kunde avlägsna oss. Dagge kände som vanligt halva Jönköping och jag kände mej som en liten grå mus som bara hängde med... Efter en stund (en ganska lång stund) drog vi vidare till Centrum för att, ja dansa lite och så. Inte för att jag kanske går ut stenhård för att ragga, men det är ju alltid trevligt om man skulle få någon form av uppmärksamhet. Inte då. Igår kände jag mej ungefär lika attraktiv som en potatis (kokt och skalad) eller, om man vill, lika het som en isbjörn. Och ja, jag vet att jag inte är den typen som får hela stället att stanna upp för att alla vänder sig om och kollar på mej när jag kommer, men vadå? Jag hade behövt höja mitt självförtroende lite. Lite. Jag och Anton tävlade faktiskt sen om vem som var mest tragisk. Kul sysselsättning klockan halv fyra i min tvättstuga liksom.
Det skulle inte förvåna mej om folk, om det nu var någon som la märke till mej, trodde att Dagge och jag var ihop. Särskilt när vi kom ut från samma toalett, haha. Det var ganska kul faktiskt. Fick väl en och annan kommentar från kön... Men vadå? Vad spelar det för roll? För vi gjorde ju inget annat än snackade liksom, men orka stå där och förklara det.

Jaja. Det var min kväll. Synd att Sara och Johanna inte följde med. Jag försökte övertala dem men det gick inte. Får väl försöka en annan gång.