Studentlivets fasor

Tisdag
Nu har jag varit här i Uppsala i mer än en vecka. Jag börjar hitta, både i den enorma byggnaden BMC och i Uppsala. Eller, jag hittar dit jag behöver, det vill säga till och från lägenheten och till salarna.

Datorabstinensen är som en klåda, och hemlängtan gör sig påmind då och då, men annars trivs jag bra. Tobbe och Johannes (som jag bor hos nu) är snälla men jag känner mej ändå lite som den belastning jag är. Nu när Ellen är i fjällen slipper jag i alla fall sova i Tobbes säng...

Nollning är det varje kväll och helgen blev minst sagt blöt. Jag fattar inte hur jag lyckas, gång på gång, att lyckas med att misslyckas så totalt. Verkligen fjortisvarning.

Vad negativ jag låter, så hemskt är det inte. Det är bra, jättebra egentligen, jag har bara inte riktigt förstått att detta är mitt liv. Det känns som att jag lever någon annans liv, och så har det känts nu ett tag.

Dags att vakna upp.


God morgon.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback