Pluggpanik och väskäventyr
Söndag
Pluggpaniken kommer smygande. Som ett monster under sängen eller ett spöke i garderoben har den iaktagit mej i nästan en vecka nu, väntandes på rätt tillfälle att kasta sig över mej och slita mej i stycken...
Jag kan ingenting.
Eller jo, jag kan lite. Lite. LITE. Alltså inte tillräckligt. Omotivationen är än så länge värre än pluggpaniken. Det är ju så förbannat tråkigt!
Så. Jag har alltså gjort annat än att plugga. I torsdags till exempel irrade jag omkring och letade efter Sofies hus i sådär en 2-3 timmar ute i kylan på kvällen/natten.
Jag skulle ut på Stocken, men när vi kom dit hade min väska på något mystiskt sätt försvunnit och jag gav mej glad i hågen iväg för att leta efter den. Helt övertygad om att jag hade glömt den hos Sofie satte jag kurs mot Studentvägen. Ensam. Inte helt nykter. Det gick som sagt inte så bra.
När jag till slut hittade hennes hus efter några timmar, och kom in i hennes rum fanns den naturligtvis inte där. Bara att traska tillbaka till Stocken. Som tur var hittade jag Oskar på vägen som följde mej dit, och sen tillbaka till Sofies hus igen (eftersom Stocken hade stängt...).
Där satt resten, Sofie och co, som hade letat efter mej, telefonterrat min telefon, ringt och väckt min korridorare för att hon skulle knacka på min dörr i korren, och till och med ringt polisen...
De hjälpte mig att leta. På ett kort som de hade tagit under kvällen såg man min väska på cykelstyret, sen såg man en bild där jag (inte bara jag) hade slutat en vinglig färd i gräset, och sen fanns den inte med längre... Alltså satte vi kurs mot olycksplatsen. Som genom ett mirakel låg väskan där - helt orörd och med en telefon med 16 missade samtal.
Det var den utekvällen det.
Fast icke att förglömma hade jag lite efterfest med några tyskar i min korre som var på besök. Trots min bristfälliga engelska och mitt något onyktra tillstång var det trevligt, eller kanske just därför (?).
Idag har jag pluggat lite i solen och fixat världens fulaste solbränna; bonnabränna x 1000... Jag har också grillat med A1&2, Antonia, Oskar, Kalle och Naz. Trevligt och gott.
Imorgon på schemat:
1. Klippning
2. Plugg, plugg, plugg
3. Middag med korren
Gonatt
No more depp
Måndag morgon och jag känner mej glad och riktigt uppåt för första gången på sådär 4-5 dagar. Tur att man har en sån underbar korridorare som kan förklara saker och ting för en så att det till och med går in i min lilla hjärna. Att solen liksom finns där bakom molnen i alla fall, även fast det ser mörkt ut; och som ett tecken så skiner faktiskt solen idag för första gången på 4-5 dagar.
Det är konstigt det där; att man kan förstå något med hjärnans förnuftiga del och sen att det ändå tar ett tag innan man fattar på riktigt, ordentligt. Nu har jag kommit till klarhet i alla fall. Skönt.
Idag ska jag bara ha lite information i skolan, sen blir det tentaplugg och lite träning på eftermiddagen. Lär inte bli någon superkul dag men det får man väl ta det med. Det är mycket man får ta; men shit vad stark man blir av det!
Gråmulen dag
Lördag
Idag är det verkligen grått. Jag vaknade på fel sida och vädret gjorde ju inte direkt saken bättre. Jag börjar dock rycka upp mej lite nu, man får ju försöka.
Det står en del på schemat idag; tvätt, hårfärgning, träning och ev. utgång. Och sist men absolut inte minst; plugg, plugg, plugg. Jag känner mej inte så peppad på det. Inte alls faktiskt.
...och verkligheten slog tillbaka
Japp. Nu kom den. Smällen när man föll i backen med huvudet före. Utan hjälm.
Konstigt bara att det gör så jävla ont, när det ju inte ens är motiverat. Lite oväntat kanske. Kanske var det det.
Och ok, lite motiverat.
Nu är det bara kvar att formulera ett gensvar, sen får man tuppa av.
Kvav tisdag
Jag tog tag i mitt liv igår, pluspoäng och en stjärna i boken till mej. Dock är inte allt riktigt ordnat än, vå får väl se om det ger någon utdelningen eller inte.
Idag har jag faktiskt varit lite duktig också, framför allt för att vara mej. Jag gick upp tidigt, redan kl 9, och har tvättat och putsat fönstret. Det blev inte så bra, fönstret, men det är i alla fall inget fågelbajs kvar. Inte bra men bättre.
Jag borde väl egentligen plugga lite. Egentligen. Vi får se hur det går med det... En promenad ska jag försöka hinna med innan jag börjar i eftermiddag. Skönt med såna här dagar; jag börjar kl 15.30.
Nu är det nog dags att kolla till tvätten.
Sömnlös
Varför kan man inte somna när man verkligen vill? När man har lagt sig tidigt bara för att vara duktig på åtminstone något efter en hel kvälls misslyckade plugg och allmän deppighet?
Lagen om alltings jävlighet?
Ont i halsen med tillhörande "du får den på köpet"-hosta?
För mycket grubblerier?
En tom skrikande mage som försöker övertyga om att det inte alls är så onyttigt att äta på natten?
Nu har jag ätit i alla fall och sabbat hela min nyttiga dag. Återstår bara att sluta tänka.
Och sluta vänta... Imorgon är deadline kl 5. Då tar jag saker och ting i egna händer och tar tag i mitt liv.
Att överleva Valborg
Att överleva en onsdag låter ju inte så värst svårt. Nej. Det är det kanske inte är heller. Om man inte är i Uppsala och onsdagen är den sista april.
Jag överlevde dock trots allt. Trots att vi festade dagen innan (Kvalborg) och trots att vi började kl 10 på morgonen och höll på tilll 5 morgonen därpå.
Champangefrukost, slappande i Ekonomikumparken (vi var inte direkt själva där om man säger så...) och sedan grillning och partyparty på kvällen räckte gott och väl. Jag hade tänkt vara med på champangegaloppen, käka sillunch och stå i Karolina-backen och lyssna på vårtal men det blev lunch i korren och en liten välbehövlig tupplur istället.
Ikväll ska jag ha middag här för lite kompisar. 12 är vi nu och jag börjar nästan hoppas att ingen mer kommer... Vilket projekt det blev...
Just för tillfället är jag lite smått nervös. Borde väl inte vara det egentligen, men så är det. Man är ju inte mer än människa...