Mitt liv som Sara

Fredag natt

Jaha. Nu är det natt. Och jag är vaken. Som vanligt skulle man kunna säga. Men i natt är jag faktiskt inte vaken för att jag inte kan sova, det skulle jag säkert kunna, utan mer för att jag är för seg för att orka göra mej iordning för att gå och lägga mig.

Jag har dessutom kommit på (surprise!) att det finns otaliga chanser att sitta framför datorn och plåga sig själv med bitterljuvhet. Det är skönt, på något underligt sätt är det det. Man vet att man inte borde, men ändå gör man det. Som när man tar en vända till mot julbordet trots att man nästan kräks, liksom. Samma grej ungefär.

Å andra sidan finns det massor; MASSOR man (läs; jag) gör trots att man verkligen inte borde. Jag har dock lagt ner det där nu, att försöka ens.



Hmm. Ok. Det var dagens depp. Faktum är att dagen annars har varit ovanligt lyckad. Först; Sara lyckades plugga koncentrerat (applåder!), sen; Sara hade något att komma med på seminariumet och tog lite plats istället för att som vanligt sitta knäpptyst och känna sig helt blåst, efter det; träning som gick bra en också, och som en liten efterrätt, eller grädde på moset; filmkväll med Tove och Sofie. Mysigt!

Man ska inte sitta ensam och filosofera helt enkelt...