Cykel, cykel, varför vill du inte som jag?
Idag har jag:
- Nästan slagit ihjäl mej på min cykel.
- Nästan slagit ihjäl min förbannade cykel.
- Slang. Fenomenet kallas även punka. För min cykel är det punka x 2. Jag har fått upp farten på att plocka av och på bakhjulet så pass att Johan, min klasskompis, blev mäkta imponerad. Av mej. När jag lagar punka. När jag byter slang. Ja - exakt...
- Lampa. Fram såväl som bak. Yes. De plockade jag helt sonika av och ersatte av nån billig skit från Clas Olsson som glappar (fram) och som jag har glömt hemma (bak).
- Växlar. Den byter lite som den vill, cykeln. Trevligt när man kämpar i en uppförsbacke och trean hoppar i. Ännu trevligare när man tar i på trean och den byter till ettan...
- Kedja. Eller, den är ju inte trasig. Den har bara en tendens att hoppa av. Tre gånger idag, Hur många blir det imorgon, tro? Kanske skulle starta tips?
- Pedal. Japp. Lagom till att jag hade fixat kedjan trillade halva högerpedalen av. Jag älskar tidiga mornar med en pinne till pedal när man cyklar till BMC. Not...
- Styre. Ja, det är väl inte trasigt, bara snett. Men det överlever man ju, och det är ju bara att vrida till om man orkar skruva loss det lite. Om man orkar.
Btw: jag har hittat en ny favvosida.
Tisdagsdepp med Sara; en garanterat misslyckad kväll
Jag mår inte så bra jag. Inte nu, inte nyss och antagligen inte om en stund heller. Det kanske är lika bra att krypa ner i på en gång...
Jag är skittrött, har ont i huvudet och känner mej allmänt ivägen, misslyckad och besvärande. Som ett tbc-varande vaccinsår ungefär. Blääää. Lite hemlängtan också har jag.
Stackars, stackars Sara! Självömkan is the shit...
Tobbe, Ellen och Johannes kom förbi en sväng och åt middag med mej. Kul att se dem igen, det var ju ett tag sen. Synd som sagt bara att jag var så osocial och trött.
Orkar inte med mej själv för tillfället. Någon som vill byta?
Dålig bloggare erkänner
Fredag
Ja. Jag erkänner. Jag är en dålig bloggare. Inte nog med att kvalitén på texterna blir sämre och sämre; de blir färre och färre. Men men. Bloggen är inte prio 1 just nu och dessutom en form av dagbok.
Vad har då hänt sen sist?
Ja, jag har åkt hem och träffat mina gamla kompisar och min lilla familj. Trevlig, och verkligen skönt att vara hemma. Surt bara att jag måste åka tillbaka upp så snart. Hade gärna haft en vecka här nere eftersom det är så bökigt, tidskrävande och framför allt: dyrt, att transportera sig.
Jag åkte i onsdags, efter många om och men fick jag tag på en (billig!) biljett till Jönköping och stack iväg. Jag var fruktansvärt stressad hela onsdagen eftersom jag hade fått för mig att man skulle köpa en tågbiljett på tradera och spara en massa på det.
Glöm det.
Upp klockan 5.20 för att hålla på och bjuda, skippa halva föreläsningar för att bjuda - och i slutändan inte få något i alla fall.
Det blev buss till slut, men det blev billigt. 129 kr kostade det från Stockholm, så till och med jag var nöjd.
Ikväll har jag varit en sväng till min farmor och farfar, och träffat Elin, Maria och Jannie. Dessutom hann jag med en promenad med Dagge och en liten pratstund med Sara.
Latdag
Japp. Söndag igen. I två veckor har jag bott i studentkorridor och - guess what? Jag stortrivs! Jag gillar det faktiskt oväntat mycket. Jag gillar mina korridorare, jag kan acceptera köket och jag tycker om mitt lilla rum.
I fredags var jag på födelsedagsfest/duggafest (första duggan avklarad). Jag lyckades på något mysko sett halka ner i badkaret. Ja. Klantfaktorn är hög, mycket hög, även efter lite vin.
Efter ett tag (inte så långt tag eftersom jag och Andrea kom sådär två timmar försent) drog alla vidare till ÖGs, jag också självklart. Vi kom fram levande (ett underverk) efter en något vinglig skjutsning på cykel.
Idag har jag städat mitt rum och städat i köket. Städdag har det alltså varit, och inte så mycket pluggdag. Tyvärr. Det får bli imorgon. Så gonatt gonatt.
Rapport från studentkorridoren
Nu sitter jag här i mitt näste; i mitt korrerum översvämmat med tvätt, i min smutsiga (just nu i alla fall) korre, ute i Flogsta.
Idag har jag pluggat. Och socialiserat lite. Det är min dag det. Dagarna går så sjukt fort, bara springer förbi mej. Hemskt, men det är väl samtidigt bättre än att ha tråkigt, för det har jag ju verkligen inte.
Igår var det korrefest men jag kände att där nånstans gick gränsen. Festa en onsdagskväll när man ska plugga dagen efter och man redan är helt slut, nae! Det blev flyttning av klasskompis istället. Andrea flyttade, och eftersom hon behövde hjälp så kom jag och hjälpte till lite. Lite. När jag kom så var det sådär två-tre lådor kvar. Jag hängde därför med till inflyttningen också, och fick lite pizza och en leverpastej som tack.
Imorgon är det dugga, den första. Jag är lite småorolig. Alla (en del...) säger att T2:orna tyckte att den var jätteenkel, och att i princip alla klarade den, och att man därför inte borde överanstränga sig med att plugga så mycket. Så kanske det är, förhoppningsvis. O andra sidan är ju alla skitsmarta, och det kanske är förklaringen till att alla klarar den... Jobbigt att vara den enda som kuggar...
Det är Alla Hjärtans Dag idag. Ja, tro det eller ej... Hur är det att som första gången på sju år höra till den stackars skara som inte har någon att ge en kram, puss eller ros till då?
Jo, det går bra. Jag har trots allt aldrig varit nåt stort fan av Alla Hjärtans Dag. Så har jag ju faktiskt fått två sms också.
Farmor och Sara tycker om mej i alla fall.
Sinnesförvirringen spred sig som en aktionspotential
Tisdag
Gårdagen var en katastrofdag. Inte att jag var på så dåligt humör eller så, inte alls. Med tanke på dagens händelser så hade jag ett alldeles förträffligt humör. Jag var helt snurrig, helt lost.
Jag glömde:
- Kortet till huset. Kom på det när jag precis hade slagit igen dörren.
- Att stänga ventilen på däcket när jag skulle pumpa det. Märkte att det blev lite... platt? och fick stanna efter en stund och analysera problemet.
- Att låsa min dörr.
- Mitt anteckningsblock.
- Handsouts till föreläsningen.
- Frukt och min dagliga morot.
- Att köpa tomatpuré (det minst viktiga den dagen...)
Jag var dessutom fruktansvärt nära att glömma min matlåda, och så "missade" jag att äta något mellanmål förrutom lite prinsesstårta hos Andrea. Jag var ganska hungrig och lite småskakig halv nio när middagen var klar, nio timmar efter lunchen...
Idag har varit en rätt bra dag, förrutom att jag har varit lite trött eftersom jag inte kunde somna igår kväll. Vi har haft palpationslab, dvs. vi har lärt oss att klämma och känna lite på varann. Inte så lite heller kanske... Tror att jag kommer få blåmärken på mina revben - aj. Vi ritade ut lite fina linjer, så nu har jag både främre medianlinjen och medioklavikularlinjen på bröstet.
På eftermiddagen var det EKG-labb. Kul att få se sitt egna EKG - och desto roligare när handledaren sa att en stor S-topp kunde tyda på ett vältränat hjärta. En puls på 54 är inte heller så dåligt - så som sagt - det var en trevlig labb! Lite halv ombekvämt att ligga utan BH var väl kanske det enda gruskornet i skon, men inte så farligt ändå.
Så, sen jag kom hem vid sju-tiden har jag inte pluggat ett enda dugg. Borde nog sätta mej en liten, liten stund. Suck. Orka.
Bakisdag, städdag, veckohandladag och pluggdag
Alltså det här studentlivet... Det tar livet av mej - på ett positivt sätt dock. Igår gick jag hemifrån strax innan tolv på dagen och kom hem fyra på natten.
Först var det reccemottagning på VGs med massor med information (självklart), olika stationer med tävlingsmoment och så en avslutande gratis (!) middag med gratis (!!!) dricka. Trevligt, trevligt. Dock verkar nationen vara bra mycket mindre än jag hade tänkt mej. Det var inte heller någon jättebra uppslutning av recentiorer - det var fler faddrar...
Lite smårund under fötterna drog jag sedan vidare till Andreas inflyttningsfest. Trevligt det också, trots att jag inte kände nån förrutom Andrea och trots att jag var rätt trött.
Vid halv tre sådär kände jag att det räckte och drog mej hemåt - trodde jag... Jag fick sällskap i hissen upp av några trevliga tyskar som tydligen skulle på efterfest/fyllemåtid på våning 4. När de gick av frågade de om jag ville hänga på. Något ställd följde jag med. Kul, och gott med lite mat. Min engelska är inte den bästa kl 3 på natten efter att ha hållt igång i sådär nio timmar, men det gick att göra sig förstådd ändå.
Underbart att folk är så öppna här, nåt sånt skulle ju aldrig hända i Jönköping liksom.
Idag borde jag:
Städa (håller på med det nu, egentligen)
Plugga lite histologi (har första duggan på fredag)
Tvätta (lär inte hända)
Handla (lär inte heller hända)
Japp.
Kändisfrossa - bekännelser från en recentior
Så har man gått och blivit kändis. Jajamensan fattas bara! Såhär fint står det i personaltidningen för anställda vid Uppsala Universitet. Plus för snyggt kort - ser lite lagom halvfet och svettig ut. Fräscht... och mina kommentarer (hoppas inte att jag verkligen sa så...) får väl de flesta att tänka sig för tre gånger extra innan de söker läkarvård nästa gång: "Jag har också hört om det roliga studentlivet, det var avgörande för att jag skulle söka mig hit [...]"
Idag har jag geggat i ett grishjärta och haft en föreläsning med en minst sagt exentrisk lektor, festligt värre. Nu ska jag strax upp några våningar och undersöka cellernas underbara värld genom mikroskåp. Ikväll ska jag äntligen göra ingenting; förrutom att plugga sönder och laga mat. Studentlivet - I like!
OCH - viktigt - lilla Sara har fått körkort!!! Grattis, grattis, grattis och välkommen in i vuxenklubben (nästan...)!
Nytt boende
Den här helgen har nästan varit jobbigare än de föregående, om det nu går. Det har samtidigt varit sjukt kul, men som sagt jobbigt. På fredagen var det gasque, PPK-gasquen (PPK=PrePreKlin) och på lördagen kom mamma, pappa och Beccan upp och hjälpte mej att flytta. Japp; jag har äntligen flyttat!
Så nu sitter jag ensam på mitt rum och skulle njuta av tystnaden (om det inte vore för att jag lyssnade på musik). Lite trött är jag också, men det är inte så konstigt efter allt stressande. Jag har köpt begangnad soffa, packat upp, shoppat på IKEA och Willys och Ica Maxi, och försökt att prata lite med min familj. Nu ska jag strax krypa ner (eller upp; våningssäng...) i min nya säng.
Sömn är prio ett just nu...