Mitt liv som Sara

Som jag skrev i mitt senaste inlägg så har detta inte precis varit någon toppendag direkt. Och eftersom en skitdag också måste få en skitavslutning så har kvällen naturligtvis också varit katastrof.
Jag har varit sååå trött och sliten och har legat och vilat/sovit en stund. Jag har ångrat mej att jag inte följde med Hanna och co ut, och har fått sms från Romana och gänget om jag ville följa med dem men tackade nej. Det är bara så typiskt mej. Jag har verkligen längtat efter att gå ut och när jag väl får det så är jag för trött och seg...

Ja, ja. Det var inte det som var kvällens höjdpunkt (läs; katastrof). Nej, självklart lyckas jag med sara-precison backa in i grannens släpkärra som står parkerad lämpligt nog precis framför vår garageinfart. Ok, jag ska inte skylla på deras parkering även om jag i och för sig tycker att det är onödigt att parkera precis där. Det var mitt fel, så himla onödigt och klantigt att det finns nästan inte. Suck!!! Jag tänker inte ens skriva ut varför jag klantade mej så... då blir det hela än värre... Det blev ett fint litet märke på vår finbil, som visserligen inte är så fin och ny längre, men ändå.

En sån här bil (fast mörkgrå och touring) är det jag pajade lite idag. Dagens bedrift...

Ja, det var min kväll det. Tror att det är bäst att jag går och lägger mej nu, innan jag förstör nåt mer.



Jag ska försöka vara lite mer positiv i nästa inlägg... Känns som om det var ett tag sen jag var det, positiv alltså.