Trötthetsförlamning

Måndag
Måndagar har sällan eller aldrig varit särskilt jobbiga. Jag har aldrig förstått det där; varför skulle det vara värre på en måndag än på en onsdag till exempel.

Nu vet jag bättre. Jag har nog aldrig varit så trött som jag är idag. Så otroligt seg. Hemskt. Och mitt i all misär ska man vara trevlig, smart och uppmärksam. Omöjligt.


Helgen har ändå varit lugn. Bara fredagen var utekväll denna helgen, och jag tog mej ordentligt i kragen så det blev inte ens en särskilt blöt kväll. Det var skönt på lördagen...

Lördagen spenderade jag också i lagom långsamt tempo. Jag träffade Ernesto på dagen och satt och kollade på Harry Potter med Andrea sen på dagen.

Nu ska vi snart köra i gång vårt första riktiga fall, och jag är fortfarande sjukt trött...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback