Pessimist-sara
Jag tog 9.46-tåget, som var försenat till 10.10, och klockan 11 ungefär var jag borta på musiken för att öva inför morgondagen. Övningen gick rätt bra, tyckte jag, och det var kul. Ännu en ska jag kommer att sakna efter studenten...
När jag kom hem tog jag det lite lugnt och sen åt vi middag hos mormor. Den var jättegod; fisk. När jag kom hem igen var helvetet löst... Mamma hade varit och hämtat klänningen på kemtvätten och där hängde den. Jag provade den och blev än en gång övertygad om att det är det sämsta köp jag någonsin gjort. SUUUUUCCCKKK! Den är i fel färg, alldeles för stor, fortfarande fläckig och stinker fortfarande rök. Jag vill inte mer... Det här med balen känns verkligen inte bra. ALLT är fel...
Ja, jag är medveten om att min attitid inte är den bästa...
Imorgon ska vi ha konsert i skolan för högstadieelever. Det därimot ser jag fram emot! Det ska bli riktigt kul, hoppas jag.
Jobbig vecka i antågande
Måndag: Övning inför konserten och solning på Sence
Tisdag: Konserten. Vi ska vara i skolan redan kl 8.00 och rodda, konserten börjar 14.00 och jag antar att den håller på i ungerfär en timme, och sen efter det är det dags att plocka i ordning allt igen. Efter det, och innan klockan 18 ska jag välja ut varor på Sköna Jag eftersom jag inte kommer att hinna med det på onsdagen.
Onsdag: BALEN = tusen saker som ska klaffa. Kl 11.00 ska jag på make up-rådgivning kombinerat med att de sminkar mej. Så fort som möjligt efter det ska jag hem och fixa balfrisyren. Helst ska jag vara hemma kl 12.00 men det kommer ju inte att gå eftersom make up-kursen tar en timme. Jennie, som ska fixa frisyren, börjar jobba kl 14.00 så det kommer att bli riktigt tajt om hon inte kan flytta på den kunden... Men, men... Nu är det försent att göra nåt åt det, det är bara att hålla tummarna och försöka att inte köra ihjäl mej på vägen hem...
Balen i sig är väl antagligen inte sådär superlugnt heller, och jag räknar inte med att vara hemma före 3.00.
Torsdag: Kemibanketten. Av någon mystisk anledning ville Pelle absolut att jag ska sjunga på banketten, och av någon ännu mer mystisk anledning har jag svarat ja. Så; jag ska alltså göra bort mej inför alla elever som går i en kemiklass... Suck, och jag lär inte ens hinna öva särskilt mycket.
Fredag: Ullared med mamma och Rebecca. Vi får väl se om jag orkar...
Lördag: Klassfest i Eriks stuga, lär väl inte heller bli någon filmkväll direkt. Det är nog det som jag ser fram emot mest nästan. Lite surt att min kusins konfirmation är samma dag...
Söndag: Jag antar att detta blir den stora sovardagen.
Ja, och när den veckan är över är det studentveckan kvar... och den blir väl antagligen (och förhoppningsvis) inte lugnare...
Och en sak till... Om det nu är så att du precis har läst lite på min blogg så skulle jag bli jättejätteglad om du ville skriva en liten kort (eller lång) kommentar så att jag vet att du har varit inne här och kikat runt... Tack, tack!
Allt fixat inför balen (nästan)
Bal, inträde: 1000kr
Balklänning: 1400kr plus kemtvätt 300kr eftersom den stank rök och var smutsig
Sminkning: 500kr och då ingår i och för sig make up-rådgivning och produkter för 500kr också
Håruppsättning: 400kr
Skor: 180kr Kände att; eftersom ingen ändå kommer att se mina fötter, varför slösa en massa pengar på skor? Dessutom tycker jag inte att de känns så budget som de är
Smycken och pärlor att ha i håret: 160kr Också budget, men vadå?
Bil: Bilägaren (min morbror) har inte krävt någon ersättning, men jag antar att vi minst måste betala bensinen och lite till...
Alltså så kostar balen totalt närmare 4000kr, trots mina budgetförsök... Suck. Och jag har inte ens räknat med solning eller vad införskaffandet av vissa drycker på Stora Hotellet kommer att kosta. Tur att mamma och pappa finansierar en del (= nästan allt, men ändå...)
Skitdagens kväll
Jag har varit sååå trött och sliten och har legat och vilat/sovit en stund. Jag har ångrat mej att jag inte följde med Hanna och co ut, och har fått sms från Romana och gänget om jag ville följa med dem men tackade nej. Det är bara så typiskt mej. Jag har verkligen längtat efter att gå ut och när jag väl får det så är jag för trött och seg...
Ja, ja. Det var inte det som var kvällens höjdpunkt (läs; katastrof). Nej, självklart lyckas jag med sara-precison backa in i grannens släpkärra som står parkerad lämpligt nog precis framför vår garageinfart. Ok, jag ska inte skylla på deras parkering även om jag i och för sig tycker att det är onödigt att parkera precis där. Det var mitt fel, så himla onödigt och klantigt att det finns nästan inte. Suck!!! Jag tänker inte ens skriva ut varför jag klantade mej så... då blir det hela än värre... Det blev ett fint litet märke på vår finbil, som visserligen inte är så fin och ny längre, men ändå.
En sån här bil (fast mörkgrå och touring) är det jag pajade lite idag. Dagens bedrift...
Ja, det var min kväll det. Tror att det är bäst att jag går och lägger mej nu, innan jag förstör nåt mer.
Jag ska försöka vara lite mer positiv i nästa inlägg... Känns som om det var ett tag sen jag var det, positiv alltså.
Spänningshuvudvärk
På musiken gick det lite bättre, kanske för att jag hade varnat för mitt morgonhumör. Jag fick skjuts av Elin, och det fick också Hanna och Erik, när vi var på väg till KRIS. Vi skulle lyssna på en föreläsning som två före detta kriminella hade där. Det var rätt intressant, men eftersom jag fortfarande var sur och på dåligt humör uppskattade jag det kanske inte så mycket som jag hade gjort i vanliga fall. Men, men.
På matten blev jag på lite bättre humör; jag fick hela 37 poäng trots att Elisabeth innan sa att jag hamnade på 35 så det var ju jätteroligt. Elisabeth höll ett litet tal för oss på lektionen, om livet efter skolan. Skör som jag kände mej, och rörande som det var, var det inte så väldans långt till tårarna... Jag blir alltid så rörd, även när jag verkligen anstränger mej för att inte bli det... Jobbigt, jobbigt.
Ikväll ska några i klassen ut och jag hade tänkt att hänga på, men eftersom ingen har frågat mej idag och det som bekant är min största skräck att vara det femte hjulet, så kanske jag håller mej hemma. Kanske ska jag gå ut med Hanna och hennes kompisar, men jag är så fruktansvärt trött just nu så jag är faktiskt inte det minsta sugen. Jag har huvudvärk också, inte heller så kul om man befinner sig på Huset. Jag skulle vilja ta det lite lugnare ikväll... men det får jag väl i så fall göra själv misstänker jag efter som ingen verkar vilja veta av mej... Snyft!
Vi får väl se hur det blir. Om inte annat så finns ju tv:n och så kan jag ju tillbringa kvällen med att tycka synd om mej själv, alltid lika uppmuntrande.
En vecka kvar till balen
Masade mej till skolan kl 8.00 för betygssnack som tog ungefär 15 min för alla tillsammans... Suck, det var bara att vänta till kl 11.05 när samhällen började. Efter lektionen åt jag äcklig lunch och sen var det dags för Vett och Ettikett-kurs. Jag lärde mej bland annat att man inte ska hälsa med vänster hand... Mycket lärorikt med andra ord! Efter den, som tog 40 min trots att det annonserades att den skulle ta 2 timmar, satte jag mej för att vänta på att min sånglektion skulle starta. Det var min sista lektion, och det hade jag inte riktigt insett. Jag hade ju faktiskt tänkt att jag skulle köpa nån blomma eller nåt till Ann-Sofie. Istället blev det bara en kram...
Jag gick på stan efter det och mötte Elin och tjejgänget. Jag hängde på dem en stund och åt på Mackmakeriet innan det var dags att dra sig bort mot Stora Hotellet. Väl där såg jag Sara och Anders och blev genast sugen på att bli det femte hjulet så jag gick bort och ställde mej med dem istället.
Jag kollade på de som gick balparen tills kl kvart över sex innan det var dags att åka hem med Hanna och Sofie. Vi tog en sväng på A6 innan och jag gjorde det oväntade; jag köpte både skor och studentklänning! Shit, Sara är du sjuk?! Ja, kanske det...
Nu är jag sådär lagom trött och vill helst bara sooova, så det är väl bäst att tillfredställa det behovet.
En stund i Saras huvud
Jag förstår inte riktigt varför allt som jag är inblandad i alltid ska bli så jobbigt komplicerat. Just nu känns allt som en sån riktig soppa... Känns ungefär som om någon allsmäktig utan sinne för etik och moral har tagit allt mitt förnuft. alla mina känslor, drömmar, ambitioner och mitt samvete och kört det i en jättestor, aggressiv mixer och sedan hällt tillbaka röran i mitt huvud och låtsats som inget. Suck. Kan inte livet vara lite mindre komplext!? Som med studenten; jag vill inte samtidigt som jag aldrig har längtat så mycket på en förändring i hela mitt liv. Jag vill ha kvar rutinen (åka tåg in på morgonen, stadsbuss, sega på lektionen, käka lunch tillsammans, sega igen på någon lektion och sen åka hem igen) samtidigt som jag absolut inte vill stanna kvar i mitt liv som det ser ut just nu. Vadå velig?! Suck, suck...
Så här innan slutet på vardagen som jag har haft i åtminstone tre år blir allt så konkret på något sätt, allt ställs på sin spets. Ska man säga något till nån, eller göra något som har den minsta anknytning till skolan så måste man ju göra det nu. Tillräckligt många separationer har jag varit med om för att veta att det inte blir så mycket av den där täta kontakten som man lovar att hålla...
Jaja. Panik får jag drabbas av någon annan gång. Jag orkar inte riktigt med det ikväll... Vad har jag gjort idag då?
Snabbversion:
Tåg in till Den Stora Staden, buss till Ryhov, blodgiving för att kunna leka vardagshjälte, promenad tillbaka till skolan, lunch, musik, massageprov. Japp, that´s my day. Jag har också till min stora förtvivlan ställts inför det faktum att Karl fick bättre än mej på matteprovet... Suck, suck.
Jag tog en promenad med kära Sara idag på kvällen för att få en uppdatering. Jag är verkligen glad för hennes skull, det är hon verkligen värd. Jag undrar om Anders är medveten om vilken supertjej han har fått tag på...
Lite fler bilder från torsdagens fest
Kan vara svårt att hålla koll på var bollen är när man har en strut framför ansiktet... Fast det är ju liksom det som är meningen.
Karl trängde sig in i en fin bild av Emelie och Andréa.
Fest på altanen...
Resultatet av festen, inte lika kul som festen i sig... Suck.
Hoppas att det är dags för klassfest snart! Måste ju skynda på lite, det är bara två och en halv vecka kvar nu... Hjälp!
Sista matteprovet någonsin avklarat
Provet kändes inte sådär jättebra, men inte jättedåligt heller så VG är jag ganska säker på att jag får. Efter provet fick jag dessutom reda på att jag och Oscar hade fått samma svar på två av de tre uppgifterna som jag var osäker på, och eftersom Oscar är en geni-Oscar så känner jag mej rätt glad.
Jag fick snabbäta och sen var det dags för den sista psykologilektionen. Vi kollade på en film, lagom ansträngande...
Efter det var det dags för en tur till Husqvarna fabriksmuseum på historian. Det var väl sådär, vissa saker var intressanta och andra kändes totalt irrelevanta för mej. Trevligt var det i alla fall...
Jag gick på toa efter guidningen och när jag kom ut igen (ja, jag vet att jag inte är världens snabbaste, men ändå...) var alla borta förrutom Hanna och Karl, så chansen att få åka bil tillbaka fanns inte. Vi gick till Huskvarna centrum istället och fick ta bussen. Jag och Karl tog bussen till stationen i Huskvarna medan Hanna Svikare tog ettan till Jkpg. Vi missade tåget och fick ta ett senare istället, som dock inte gick till Sandhem och självklart fick jag skulden för att vi missade det förra tåget. Suck. Det ösregnade också, typiskt. Jag som nästan, i ett misstänkt kort ögonblick, tänkte gå ut och springa lite idag. Hmm.
Väl i Habo märkte jag att Sara var på tåget också. Sara, som för övrigt har bytt smeknamn från Sara-kan-inte-köra-bil till Sara-vill-gärna-åka-i-Anders-bil. Hon hade gömt sig längst fram på tåget men väntade snällt på andra sidan spåret, medan jag hämtade min cykel, och sen fick jag en uppdatering.
Nu är det dags för lite mat. Är sååå hungrig!
Back to verkligheten
19-årsfest med snabbt slut
Visst, det började bra, alla verkade trivas och blev gladare och gladare ju senare det blev, men sen hände det; några (hmm, är väl onödigt att nämna vilka...) satte sig på vårt handfat på toaletten - och vips satt det inte fast i väggen längre! Det var ju naturligtvis inte meningen men i den stunden jag såg handfatet hjälpte det mej inte särskilt mycket. Tyvärr hände det väldigt olämpligt ur promillehalt-i-blodet-synpunkt och det blev ganska jobbigt ett tag innan jag lugnade ner mej. Lagom till att jag hade insett att det inte var en katastrof började folk droppa av och helt plötsligt skulle nästan alla åka hem. Klockan var då inte ens 12... Misslyckat slut, men som sagt, innan handfatsincidenten var allt kanon.
Strutfotboll...
Faktum är att festen inte var riktigt, riktigt slut där. Istället skulle det ta nästan sex timmar till innan det var sängdags. Under de timmarna hann vi med en hel del, jag och de som var kvar. Jag och marodorerna från Sandhem hade en väldigt intressant diskussion som jag i och för sej inte kan komma på vad den handlade om och som alla andra tyckte var väldigt tråkig, men ändå. Vi hann leka psykologen och någon annan liknande lek, jag spelade piano tills jag blev nedtvingad från pianopallen och jag, Anders och Sara var ute och matade kaninerna och passade på att spela lite fotboll framåt 3-4-snåret. Anders och Sara hann också med att bli lite intimare med varandra än med oss övriga...
Imorse vaknade jag vid 8. Med en snabb kalkulering kommer man alltså fram till att jag har sovit ca 2 timmar i natt och en inte alltför vild gissing som skulle visa sig vara rätt är att jag har varit ganska seg idag...
Nu ska jag ta ett bad och sen ska jag soooova! God natt!
Luftslottet som sprängdes
Vill ha!
Eurovision sångjippo
Ja, inte blev det Arken som vann inte. Inte ens nära var de ju. Surt. Istället blev det Serbien med tragisk kampsång som i och för sig var ganska bra men ABSOLUT inte bäst. Tvåan var ju ett rent skämt; en tjock gubbe inslagen i folie som dansade en jag-är-för-full-för-att-göra-nåt.annat-dans som man lika gärna kan se på Huset kl 2.45 en fredag. Var den en parodi på hela jippot eller?
Nej, men några bra låtar fanns det ju faktiskt, till exempel
Finlands bidrag:
http://www.youtube.com/watch?v=HgLh4WIXDxY&mode=related&search=
Hanna Pakarinen Leave me alone
Ungerns: (skulle man inte kunna tro när man har hört de andra öststatslåtarna...)
http://www.youtube.com/watch?v=GAhouvVeqcg&mode=related&search=
Magdi Ruzsa - Unsubstantial Blues
Måndag igen
Annat som har hänt hittills idag är att jag har bjudit in fler till min 19-årsfest. Jag har varit lite orolig för att den ska bli ett totalt fiasko med sådär fem personer som kommer. Risken är nog snarare det motsatta, märkte jag idag. Det verkar som om folk är väldigt intresserade av att festa vid den här tiden på året. Eller så skulle det ju kunna bero på att vi inte har haft någon klassfest än, och att studenten närmar sig brutalt fort. Det skulle också kunna bero på att mina kära klasskompisar är så måna om att uppvakta mej, men chansen för att det är så får betraktas närmast statistiskt orimligt, särskilt med tanke på att de allra flesta inte ens sa grattis när jag verkligen fyllde år. Men, men. Jag antar att jag själv är lika dan, så jag ska väl inte klaga.
Jag är lite rädd för att det hela ska urarta, särskilt som jag råkade säga att Karl gärna fick ta med sig en kompis. Inte för att två sandhemare skulle kunna riva huset, men att fler får för sig att ta med sig nån. Hmm. Kanske inte var så smart... Men, de flesta är ju skötsamma, i alla fall i nyktert tillstånd, så jag hoppas inte att jag kommer behöva agera polis hela kvällen, eller ringa efter dem...
Döden i grytan
Jag var på en fruktansvärt tråkig konfirmationsgudstjänst idag i Månsarps kyrka. Det var verkligen som döden i grytan. Jag har varit på en enda tråkigare gudtjänst i hela mitt liv; senaste gången jag sjöng i Kristine Kyrka (kolla gärna in det inlägget). Så, de två gudstjänsterna som toppar min supertråkiga-gudstjänster-lista har alltså varit i Svenska kyrkan. Inte konstigt att så många går ur... Den här gudtjänsten var oplanerad och kändes fullkomligt onödig, och timmen där kändes minst som 5 timmar. Konfirmanderna såväl som prästen verkade grymt ointresserade av vad de gjorde där, sångerna var ganska tråkiga och även när det kom en bra låt så var det så extremt dålig uppslutning från församlingen så det var i princip bara en skrikhals längst fram som hördes. Jag försökte sjunga med lite grand, för jag tycker att det hör till, men gav upp efter några sånger när jag bara hörde min och pappas röst trots att vi nästan viskade. SÅÅÅ dåligt! Jag vet inte hur många gånger jag frågade vad klockan var... Den timmen inne i kyrkan var verkligen en timme av mitt liv som slösades bort.
Efter seggudstjänsten var det dags att "fira" kusinen som har stått ut med den plågsamma konfirmationen som jag antar att det har varit. Vi käkade lite (väldigt mycket) god mat tillsammans med hans släktningar på båda sidor.
Ikväll är det Eurovison Songcontest ifall någon hade missat det. Sannolikheten för att missa det är dock extemt liten, eftersom det är ett evinnerligt tjat om det i radion och på tv hela tiden. Det är nästan så att jag har tröttnat på det innan jag ens har sett det... Men se det ska jag i alla fall. Tradition... Skulle inte vara helt fel om The Ark vann. Jag tycker faktiskt att de skulle vara värdiga vinnare. Men vi får väl se hur det går, jag har ju inte sett alla bidragen än...
Så snygga kanske de inte är - men vadå?
Fredag
Snart ska jag och fira min mammas giftasmorbror som fyller 70 år. Klockan 5 ska vi dit och fika.
Tiden går fruktansvärt fort nu. Kan man inte få dra i nödstoppet?! Skulle behöva lite tid att tänka och att smälta att mina år i skolan faktiskt är slut nu. End of story. Punkt för alltid liksom.
Det värsta är att jag faktiskt inte vill längre... Jag vill gå kvar! Ja, ja. Jag vet att jag antagligen skulle vilja sluta för allt i världen om det skulle visa sig att vi måste gå om ett år, men ändå. Lilla söta ED.... Tänk, det skulle jag aldrig ha trott när jag började, att jag skulle trivas så bra. Saknade verkligen Hagabodaskolan i början...
Ok, jag är ledsen
Kan förklara lite kort att det valet jag stod inför var nära att utlösa en ångestattack. Nära var det, och jag jag vill aldrig hamna i den situationen igen.
Likadant med prov och inlämningar som man inte bryr sig om; de kommer tillbaka med ett stort MVG.
Sen när jag verkligen, verkligen vill något, som att komma in på SVF, ja, då får jag inte det. Jag har tagit sånglektioner, jag läste den där sketna musikteorin i flera timmar och jag övade och övade på det jag skulle spela. Inte hjälpte det. Suck. Ja, jag känner mej faktiskt ganska nere.
Dissad
Ville ju gå där ju...
I brevet stod det; Du har gjort ett bra och helt godkänt inträdesprov till vår musiklinje. På grund av olika faktorer har vi dock beslutat att placera dig som reserv till Musik FM tills vidare.
Ursäkta, men vilket hån... Jag är inte dum i huvudet; jag FATTAR att jag var för dålig!
Ont i halsen
Idag har jag lite att göra i alla fall; ska skriva f'ärdigt en uppsats (hmm, i alla fall en A4-sida) om Cecilia Lind låten och göra färdigt PP-presentationen om våld i parrelationer. Sen efter det ska jag förvandlas till en boknörd igen och sitta med "Flickan som lekte med elden" klistrad i händerna. Den är sååå spännande just nu! Det var länge sen jag fastnade så för en bok, jag brukar inte läsa så mycket annars, i alla fall inte under terminerna. Sist jag fastnade så var i somras, med böckerna om Arn. De var också jättebra, fast jag tröttnade lite efter den tredje boken.
Japp, dags att sätta igång med dagen. Kommer att lyssna intensivt efter brevbäraren idag också...
Blodgivare
Jag fick som sagt inget brev från SVF, men jag fick från Ryhov - det är dags att ge blod! Med risk för att låta lite smått sinnessjuk så måste jag säga att jag tycker att det är rätt kul. Medan de flesta tycker att det är rätt äckligt att se sitt blod rinna ner i en påse så tycker jag mest att det är fascinerade. Känns bra att göra något som faktiskt räddar liv. Dessutom får man ju en liten present också...
Det blir tredje gången jag försöker ge blod. Första gången gick det inte så bra - muskeln krampade sig och det kom bara ut sådär 3 dl (ska ju va ungeför 4,5 dl tror jag), så det fyllde inte påsen och de kunde därför inte använda det till människor. Andra gången jag var där stack de först i vänsterarmen, gick inget vidare. Efter att ha letat i den en stund gav de upp och övergick till högerarmen. Där fick de också gräva en liten stund, men sen gick det minsann. Hoppas det går bättre när jag ger nästa gång. Ska göra det nästa vecka... Undrar just om alla som har sagt att de ska hänga med och bli blodgivare (Karl, Hanna och mamma, bland andra...) kommer att fullfölja löftet... Hmm
Inget brev än = inte någon toppendag idag heller
Dessutom fick jag veta, underförstått, att jag nog kan glömma att försöka argumetera upp mitt betyg på psykologirapporten. Jag hörde mej lite för idag, Christina ville inte prata om det just då, hon var lite upptagen - men hon lät mej veta att hon visste PRECIS varför hon satte VG. Suck. Det är väl bara att vänta på domen...
Jag åkte in tidigare idag också, för att göra samhällen. Det gick inte så bra, eller rättare sagt; det gick skit. Nu har jag två dagar i rad blivit grymt irriterad på folk i skolan. Det kanske är dags för mej att sluta... och det ska jag ju snart också. Fyra veckor kvar tills det är dags för "för vi har tagit studenten, för vi har tagit studenten..." , kramkalas och avsked av kära ED. Lilla söta ED - jag kommer att sakna korridorerna, kemibiblioteket, tredje våningen i H, labbsalarna, lärarna (vissa) och klasskompisar (också vissa...). Lite svårt för mej att inse att somliga kommer man kanske aldrig mer att se igen, trots att man har pratat med dem varje dag. Känns rätt sorgligt faktiskt. En del kommer jag verkligen, verkligen sakna... Snyft, och antagligen aldrig träffa igen!
Studentmössan igen...
Mötet med min gamla kompis från den gamla tiden (=högstadiet) blev inte av, föga förvånande. Vet inte hur många gånger hon har föreslagit att vi ska ses, vi har bestämt tid och det sen inte har blivit något av för att hon har haft annat för sig. Idag var hon sjuk. Jag hade inga större förhoppningar att få se henne idag, eftersom det vore ett direkt trendbrott, och som vi alla naturnördar vet följer allt ett logiskt mönster. Vi får väl se när hon hör av sig nästa gång, för jag har då inga planer på att ringa upp och höra varför hon väntade så länge med att säga att hon inte tänkte komma. Det var först när jag föreslog plats och tid som jag fick veta om det plötsliga sjukdomen. Men, men.
Idag borde jag gå ut och springa, borde verkligen. Men, varför springa när man kan äta nybakta bullar som mamma står och gör just nu?! Dessutom är min balklänning lite för stor...
Bajsdag...
Klev upp trött, stressade för att hinna till tåget trots att jag hade sovmorgon och blev rätt dissad när jag väl kom på.
Matte första lektionen, inte direkt ämnet som får humöret på topp direkt. Jag fick se mitt prov i fredag också; G, och det gör mej inte mer sugen på matte. Jag tillbringade alltså sådär 2 timmar med att känna mej som ett fullblodspucko... men det gick faktiskt lite bättre än gårdagens dubbellektionen når jag satte rekord i att göra minimalt på en lektion. Hmm.
Efter det var det dags för lunch; lite torr fisk. Har ätit godare...
Musik; sämsta lektionen på länge. Det går lätt att få en simpel låt att totalt kollapsa. Med felspelningar, för lite övning och en stor dos bristande engagemang kommer det som ett brev på posten. Va trött jag blir...
Massage; prov = skrivkramp och träningsvärk i handen. Det var ett tag sen jag hade ett sånt rent skrivprov märkte jag... Det kändes ganska lätt, men jag har inte så stor koll på vilket betyg det kommer att landa på. Jag läste inte ens igenom provet innan jag lämnade in det - just då kändes det mer relevant att hinna med 4-tåget.
Efter en joggingtur (snarare spurt....) genom centrum hann jag faktiskt till stationen en stund innan tåget. Fantastisk! Lilla Sara var där också så jag slapp åka ensam som jag brukar - ännu bättre. När jag kom innanför dörren hemma fick jag tillbaka huvudvärken som jag fick på massageprovet - inte lika kul, och nej mamma - det blir INTE bättre av att du tjatar om att jag ska röja upp i mitt rum!
Andra saker som rör sig i mitt huvud just nu:
Kommer jag att komma in på SVF? Antagligen inte, eftersom det teoretiska provet var skitsvårt, ja - verkligen skitskitsvårt! Att det var 90 sökande till de 40 platserna gör ju inte direkt saken bättre... Trots att jag inser mina begränsade chanser vill jag ju ändå veta! Det är så jobbigt att gå omkring och undra.
HUR kunde jag få VG (VG+ men ändå!) på psykologirapporten!? Chocken har inte lagt sig än... Förstår mej inte riktigt på min lärare; en gång när jag skrev ett sånt riktigt skit-arbete så fick jag MVG (det vär värt max VG...) och nu, när jag har lagt ner hela min skäl, då får jag VG!? Suck, får väl se om det hjälper att argumentera lite...
Lite standup på söndagskvällen
http://www.youtube.com/watch?v=5T6luJEgQIM
Finns det nån bättre i Sverige?! Han är ju så gulligt mesig och samtidigt så kul...
Johan Glans
Kvarteret Skatan
Om du inte har något särskilt för dej ikväll är svt.se ett hett tips. Kolla på Kvartret Skatans julkalender...
Trött, slut och lite lagom nedstämd sådär
Stress antar jag att det kallas...
Min titel på bloggen tycks allt mer ironisk, betydligt mer än den var när jag hittade på den... Andas Sara, andas!
Natten till onsdagen kunde jag självklart inte sova, men det hade jag inte direkt väntat mej heller, eftersom jag skulle göra intagningsprovet den dagen. Värre var det då med natten till torsdagen. Visst, jag hade matteprov då, men jag visste ju redan att det skulle gå skit så jag var inte så nervös för det.
Hela torsdagen höll jag på att stressa ihjäl. Först matteprov som mycket riktigt gick skit (fick se det idag; 26p av 55p... hmm), sen stressa för att hinna med bussen som gick från Resecentrum ca 20 minuter efter att provet var slut och dessutom där i mellan hinna skriva ut och lämna in mitt psykologiarbete. När jag väl kom hem ca kl 13 hade jag 15 minuter på mej att äta lunch och åka och hämta Hanna på Kråkeryd, och sen hämta Carl på Hagaboda för att sedan hinna till frissan till klockan 14. Det var dömt att misslyckas, men med mina rallytalanger på småvägarna kom vi faktiskt bara 5 minuter försent. Jag klippte mej alltså igår och gjorde också slingor. Det syns inte särskilt mycket men lite finare är det i alla fall. Jag tänkte ta kort på det i går, men det blev så fula kort så jag la ner det och tog lite bilder på det stundande sommaren i stället.
Jag har blivit lite av en bokoman på sistone. Jo, det måste man väl räknas som om man som jag ligger och läser klockan halv 5 på morgonen, i och för sig inte med själva läsningen som syfte utan mer som sömnmedel, men ändå. Boken som upptar mina tankar och som får mej i säng (jo, men det lät ju bra....) heter Flickan som lekte med elden och är skriven av Stieg Larsson. Ett riktigt hett boktips om ni frågar mej! Skitbra verkligen. Riktigt surt att författaren har gått och dött innan han ens hade skrivit den femte boken i serien... Jag gillar verkligen när man hittar en bra bok som man verkligen fastnar i, lite tråkigt är det dock att jag inte har så mycket tid att läsa just nu... Men, jag får väl utnyttja de sömnlösa timmarna som jag verkar ha gott om...
Lite reklam för två skitbra böcker...
Men, men. I natt kanske jag får sova lite. Det känns som om jag skulle kunna lägga huvudet på tangentbordet nu och somna direkt, men nej, det ska jag inte. Då lär jag ju inte somna i natt heller.
Jag får väl dra lite snabbt vad jag har gjort idag också i form av en tråkig redovisning i kalenderstil;
7.15 Vaknade, jättetrött - föga förvåndande...
7.35 Upptäckte att pappa precis hade gått in i duschen.
7.45 Jag fick tillgång till duschen och tog en snabbdusch.
7.50 Insåg att jag inte skulle hinna sminka mej, slängde på mej kläderna och körde en snabbvariant av hårstyling på sådär 30 sekunder.
7.55 Fattade att jag var tvungen att åka NU om jag inte skulle missa 8-bussen...
8.00 Kom på bussen och upptäckte att Jannie faktiskt var dör också.
ca 8.45 Kom till Elin och vi började öva igenom låtarna lite smått. Jag sminkade mej och hoppade därmed över uppsjungningen - mycket korkat skulle det visa sig...
9.20 Vi åkte till fjällstugan och började öva lite.
10.00 Avslutningen för de nyutexaminerade specialistsjuksköterskorna satte igång och jag och Elin inledde med Sommaren är kort, kompat av Jannie. Jannie och Elin sjöng Himlen är oskyldigt blå och jag kompade dem, och i slutet spelade jag och Jannie till allsång av Den blomsertid nu kommer.
11.30 Dags för jättegott käk!
12.50 Lämnade Fjällstugan för att åka till skolan. Snälla Elin skjutsade.
13.20 Fysik, fast det blev inte så mycket fysik gjord eftersom Lundis avslöjade att vi inte behövde göra provet på onsdag om vi var nöjda med vårt betyg från provbanksprovet, vilket jag självklart är.
ca 15.20 Jag, Hanna, Oscar och Sofia övade igenom vad vi ska säga på vår "guidade stadsrundtur" på måndag.
17.10 Kim skjutsar hem oss.
Japps. Det var min dag det.
Nervös
Vad ska jag göra i morgon då som är så hemskt?
Intagningsprov till Södra Vätterbygdens Folkhögskolan!
Jag ska spela Gabriellas sång (kan den inte särskilt bra... ) och Himlen är oskyldigt blå, och sjunga Cecilia Lind- sången. Det värsta med att spela eller sjunga när man är nervös är att resultatet påverkas så mycket av hur man känner sig. Jag kan göra värsta grejerna ibland hemma på pianot (nåja, jag tycker att det är ganska duktigt, i alla fall) men om jag försöker visa det så blir det bara pannkaka.
Jag vet när vi har spelat upp i skolan (uppspelningar som inte betyder så mycket, mer än att man gärna vill att det ska låta bra inför hela skolan...) då har händerna blivit aldeles stela och kalla, men samtidigt svettiga. Mysko - och det hjälper inte direkt mot nervositeten...
Jaja, vi får väl se hur det går... Jag hoppas att jag mot förmodan kommer att kunna sova lite i natt i alla fall - jag sov faktiskt natten före min uppkörning!
Igår var hela släkten här och firade mej. Riktigt hela släkten var det inte, min morbror och hans familj kom inte, och inte morfar och mormor heller. De var bortresta. Men i övrigt var alla här. Jag fick en våg och en tröja och pengar. Totalt av alla har jag alltså fått; våg, tröja, kniv, spagettiburk, bunkar, decilitermått, gjutjärnsgryta, kökshanddukar, assietter, ett inramat kort på mej och Kim och två böcker. Och pengar. Jag vill inte låta bortskämd eller så, men jag kan inte låta bli att tycka att pengar är bland det tråkigaste man kan få om man inte har önskat sig det. Jag menar, nu fick jag 200 kr av en familj, i sommar kommer mamma och pappa ge 200 kr till ett av barnen i deras familj. Vad är poängen? Varför inte bara skita i att byta sedlar - det skulle ju vara lika kul att få pengarna direkt från mamma och pappa då. Dessutom tycker jag att själva vitsen med presenter är att det ska vara just presenter. Att den som ger har tänkt till lite och funderat ut nåt bra. Ger man pengar överlåter man ju tänket till den som har fyllt år och låter alltså den köpa sin egen födelsedagspresent.
Den bästa presenten alla kategorier (blev inte så många kategorier i år...) var böckerna jag fick av Kim. Män som hatar kvinnor och Flickan som lekte med elden, båda av Stieg Larsson. Den första har jag läst - och den var skitbra - och den andra har jag letat jättelänge efter på bibliotek och upptäckt att den har varit utlånad hela tiden. Det inramade kortet var också fint tycker jag, förrutom att jag ser lite smått sinnessjuk ut på det. Men, men - det är sånt man får ta!
Nu är det dags för att lägga den sista touchen på psykologirapporten, sen blir det öva, öva, öva inför morgondagen och kanske lite matte eller projektrapport. Kan man aldrig få vara ledig när man är ledig?!